Att sluta nattamma (tredje natten) | Emma Järnström

Att sluta nattamma är inte den enklaste projektet jag har varit med om. Men vi är fast beslutna att det skall lyckas och med lite envishet tror jag det kommer att lyckas. Vi fick några kommentarer/tips om att öka Zacharias matportion innan läggdags. Så nu äter han den vanliga grötportionen kl 19 och en till runt kl 20 och efter det får han ännu bröstet, vilket han tömde på samma sätt som han brukar. Ja, jag vet, han är bra på att äta vår son. Jag borde skriva ett inlägg hur mycket han äter och visa hans tillväxtkurvor. Skriver upp idén!

I natt har jag funderat på hur Zacharias kommer att börja sova på nätterna. Zacharias har aldrig sovit en hel natt sedan han föddes, utan han har alltid vaknat samma tidpunkter (kl. 12, kl. 3 och kl. 6). Tänk om han fortfarande vaknar dessa tider, men inte vill ha något bröst? När vi började hade jag inte förberett mig på att det kan gå på det sättet också. Nåjaa, det kan vara den smått oroliga mamman som talar inom mig.

Så här gick tredje natten

Efter andra natten konstaterade vi att vi inte kan vi ge upp nu, när vi snart är i mål och börja med Gordon metoden. Det vore ju som att pissa sig själv i ögat före målstrecket (haha, jag vet dålig humor denna morgon… Men jag kan inget åt det, det bara kommer).

I går somnade Zacharias klockan 21.30 och vaknade endast en gång nämligen kl 2.30. Då var Henkki kissnödig så de gick på wc och bytte blöja på samma gång. Han testade ge lite vatten åt honom men han ville inte ha något. Då lade han ner honom i sängen, ”skuppade” och så somnade han på 5 minuter. I dag har dock Henkki känt sig betydligt tröttare än igår, när han måste upp till arbetet. Klockan 4 ringde Henkkis alarm, så då kröp jag ned i sängen bredvid Zacharias. Klockan 5 vaknade han och så tömde han ena bröstet. Jag tror att han till och med åt mindre än förra natten.

Jag gick med en enorm trötthetskänsla i kroppen hela gårdagen. Fast vi var ute och gick, blev jag aldrig piggare utan trötthetskänslan hängde med. På babysimmet gäspade jag stort och på innebandy tänkte jag nästan trilla en gubbe i famnen, när jag skulle smyga smidigt förbi och hämta min vattenflaska. I natt har jag sovit som en prinsessa. Jag hörde Zacharias då de var uppe, men somnade om med det samma. Nu känner jag mig utvilad. Vilken känsla! Halleluja lingonröd!

När vi skulle äta middag passade jag på att fråga Henkki om han har något att tillägga om natten och då svarade han att han är rätt så säker på att Zacharias får i sig tillräckligt med mat, för han verkade inte hungrig denna natt. Han tror också att han vaknar endast av vana nu och att det är svårt att säga hur länge det tar innan mönstret ändras. Enligt honom kan jag snart sova med dem igen.

Så med andra ord kanske Zacharias sovmönster håller på att ändras i och med att han hoppade över den första turen vid 12 slaget och vaknade först 2.30. Mycket kan ännu hända, så man skall inte jubla i förtid. Men ett svagt ljussken kanske man börjar se i slutet av tunneln?

Hur förändrades sovmönstret för er andra när ni slutade med nattamningen?

Länk till att sluta nattamma (de första två nätterna)

Ps. Om du inte kan få nog av mig så kan du följa mig på:

Instagram: miiiemso (för daglig uppdatering om mitt liv)

Facebook: Emma Järnström (ja gilla min sida så får du mig direkt i ditt flöde)

Annonser

Egentid, vad är det? | Emma Järnströn

Jag har funderat lite kring egentid, hur viktigt det är och hur mycket man uppskattar det när man inte har det så ofta.

Jag är med Zacharias hela dagarna. Vi stiger upp klockan halv 10 och efter det har han en halvtimmes sovtur kring kl 12. Då brukar vi gå ut och gå eller bara sova i sängen. Henkki kommer oftast hem från jobbet runt kl 14.30. Då börjar någon av oss med maten så länge den andre sköter. När klockan slår 16 är det sovdags och då är det Henkki tur att antingen sova med honom eller gå ut på en vagnpromenad.

Då får jag en timmes egentid och då brukar jag skriva blogg, om jag inte har bloggat tidigare på dagen. Ibland bloggar jag efter att Zacharias har somnat. Och nej, det är inte en stressfaktor, det är tvärtom rätt roligt att fundera på vad man skall skriva om. Men till det behöver man sitta en stund i lugn och ro och skriva av sig.

När de har sovit färdigt är det min tur att ha Zacharias i en timme så Henkki får göra något för sig själv eller med oss. Han får själv välja. På kvällen gör vi något tillsammans tills Zacharias somnar efter klockan 20.

Vi tycker om att göra saker tillsammans som t.ex. handla mat, gå på vagnpromenader, besöka loppisar etc. Det känns bara roligt men på sistone har jag haft för lite egentid. Om jag inte får någon egentid blir jag en person som inte är rolig att umgås med.

Jag känner att det börjar bli dags att komma ut ur huset. Kanske måste jag börja åka in till stan på kaffe en gång i veckan och bara njuta av omgivningen?

Hur gör ni andra? När har ni egentid och hur kopplar ni av? Sedan är jag också intresserad av att veta hur ni som har flera barn gör? Kan ju vara aktuellt någon gång i framtiden, man vet ju aldrig.

Sen till en lite roligare grej. Jag har inte läst en enda kommentar över hur vacker det är ute nu just. Det eviga klagandet över snöplogningen har dock kommit igång. Tänk hur mycket vi skulle klaga om vi inte skulle ha någon snö. Så gott folk, uppskatta det fina vädret! Åtminstone här i Jakobstad har det kommit mycket snö.

Ps. Om du inte kan få nog av mig så kan du följa mig på:

Instagram: miiiemso (för daglig uppdatering om mitt liv)

Facebook: Emma Järnström (ja gilla min sida så får du mig direkt i ditt flöde)