Att jaga en buse hela dagarna och tankar kring det | Emma Järnström

Rubriken stämmer ganska bra in på vad jag gör hela dagarna – jagar Zacharias. En tur blev jag till och med lite irriterad när jag hade glömt bort att dricka min kaffe kopp.

Om det fortsätter i den här farten börjar jag snart röka igen. Jo, ni kanske minns att en av mina nyårslöften var att sluta tjuvröka. Jag har varit rökfri nu i 22 dagar. Grattis till mig! Men på lördag ryktas det att vi skall på inflyttningsfest – åhhh dessa frestelser!

Mitt i allt jagande tog han en paus och satt och tuggade på laddaren. Jag fick till och med en skitig blick av honom när jag försökte få honom att titta in i kameran. Bilden hittar ni nedan.

Förutom allt jagande har vi städat och varit ute på vagnpromenad. Någon träning har jag inte hunnit med (förutom promenaden men den räknas inte). Jag hoppas humöret blir bättre till kvällen. Som ni kanske förstår, om ni läser mellan raderna, är jag rätt så slut. Jag tänker bara att jag måste ut, ut ur huset!

Den här veckan blev Zacharias 9 månader. Min mammaledighet tar slut sista januari och efter det blir jag vårdledig och fattig. Jag lämnar med under 300 € i handen efter skatt (smart som man är har jag sparat för huslået, så jag inte behöver fundera på det).

Jag skulle ha kunnat börja jobba igen, men istället har vi planerat att jag skall stanna hemma till slutet av Juli (giv mig styrka!). Om jag själv skulle få bestämma, så skulle jag vilja tillbaka till jobbet. Men av dylika orsaker har det blivit så att jag stannar hemma.

Hos oss finns inte den möjligheten att pappan stannar hemma, fast jag tycker det skulle vara mest rättvist att dela 50/50. Om det skulle vara mera vanligt att pappor är pappalediga, skulle nog Henkki också vara det (han skulle inte ha något annat val om vi säger så). Jag har aldrig fått något vettigt svar av honom varför han inte kan stanna hemma. Det är så självklart för honom, att han skall försörja oss, medan jag är modern och gärna delar på notan.

Nu måste jag bara hitta det inre styrkan och motivationen att fortsätta stanna hemma. Inte är det alla som har chansen att jaga sin lilla buse hela dagarna. Jag känner redan hur motivationen börjar fyllas på till morgondagen. Tänk om man kunde ha full tank alltjämnt?

Om vi leker med tanken, att jag skulle börja jobba. Jag tror faktiskt att Zacharias skulle klara sig bra hos en dagmamma, för han är så utforskande. Mitt i allt kunde det gå hur bra som helst på dagis också. Fast han är så liten och de enda orden som han förstår är mamma, pappa, Ellie och lampa. Han skulle inte förstå vad som händer men på samma gång kunde det också förstöra honom.

När lade ni era barn på dagis och hur har det gått? Hur skall man tänka? Har ni några tankar kring föräldraledigheten och hur man skall dela på den?

Annonser

6 Comments

  1. Antar att e vårdledigheten du tänker på att man kunde dela mera på? Tror jag faktiskt aldrig hört om en kar som sku vara vårdledig 🤔 för de flesta är det ju en ekonomisk fråga å vanligast e väl att mannen e den som tjänar mest. Sen så vet jag flera karar som sen jobbar 80 % efter att barnet börjar på dagis så kanske det sku va henkkis grej? 😊 J kommer att jobb 80 % från dagis starten i november fram ti årets slut å då börjar jag jobb 80 % 😊

    Vissa dagar känner jag mej avundsjuk på J som får fara ti jobbet, speciellt dom tyngre dagarna. Samtidigt började jobbstarten kännas närmare då jag ha varit i kontakt med chefen. 8.10 börjar jag jobba igen så känns väldigt nära nu fast e flera månader kvar 😅

    Har alltjämt haft 1,5 år som nån gräns för hur länge jag vill vara hemma, har svårt att tänka mej att vara hemma i tre år. Får väl se hur det känns sen inför jobb starten å dagisstarten. Mittiallt så e jag hemma i tre år 😄

    Liked by 1 person

    1. Jo, tänkte på vårdledigheten. Nog tror jag att man bra skulle klara sig på en kvinno lön om man är sparsam. Men det går väl lite emot männens princip att en kvinna skall försörja? Men jo 80 % e ingen du ide. Jag har själv funderat på det 😉

      Gilla

  2. Äldsta börja på dagis när an va 2 1/2 år å minstingen va å 2 år. Men ja börja jobb halvtid tå on va 1 år. Passligt nog vart mamm pensionär tå 😉 annars sko int e ha gaji fö ja sko it ha vila lägg on i na dagvård tå rejd iom att on va/e så mamis. Men vi ha alldrig hadd na problem vid dagisstarten. Än ida ha it e vari na knällas så mamm ha lämna (tack å lov) ja vejt he e svårt att kom fram ti va som e bäst gör ejn själv å barnet i fråga 😊 men tänk it på va adär tycker å tänker utan ga efter va som passar bäst för edar. Va Zacharias e söt 😍

    Liked by 1 person

    1. Tack ❤️ Fin kommentar och bra att dagisstarten gick bra 👍🏽 Man tänker lite för mycket ibland på vad alla andra tänker och gör. Jag försöker att kör mitt eget race men efter att man fick barn blir de lätt att man funderar hur alla andra gör. Varför blir det så? 😀

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s